ï»ż

 

Manual Attack-page.svg
visa â€ą diskussion â€ą redigera
Gnome-input-keyboard.svg

Den hĂ€r sidan berĂ€ttar hur man redigerar en sida pĂ„ Wikipedia. Alla Wikipedias artiklar Ă€r skrivna av dess lĂ€sare. Du kan ocksĂ„ bidra och fĂ„r gĂ€rna göra det. Du behöver inte ha nĂ„got anvĂ€ndarkonto utan kan börja Ă€ndra redan nu, till och med den hĂ€r sidan. Ändringarna blir synliga sĂ„ fort du har sparat sidan.

redigera Grunderna

SÄ hÀr redigerar man en sida:

1. GĂ„ till den sida du vill redigera. Wikipedia-sida
2. Klicka pĂ„ fliken ”redigera”, som finns högst upp pĂ„ varje sida. Flikar
3. Sidans text visas i en redigeringsruta, som det gÄr att skriva och Àndra i. Det mesta i redigeringsrutan Àr vanlig text, men för bland annat fetstil, underrubriker och lÀnkar mellan artiklarna anvÀnder man en sÀrskild wikikod. PÄ den hÀr sidan förklaras all sÄdan wikikod. KÀllan bör anges för den information man lÀgger in i artiklar. Hur man gör visas nedan. Redigera
4. NĂ€r du har redigerat fĂ€rdigt: klicka pĂ„ knappen ”visa förhandsgranskning”, rĂ€tta eventuella misstag och klicka dĂ€refter ”spara”. Sparaknapp

Om man vill skriva en kommentar eller frÄga om artikelns utformning eller innehÄll klickar man pÄ fliken "diskussion". Diskussionssidor redigeras pÄ samma sÀtt som artikelsidor, men pÄ en diskussionssida kan man vara lite mer personlig och alla bör signera sina inlÀgg.

För att prova, gÄ till SandlÄdan som Àr speciellt avsedd för försök och experiment. Det Àr inte svÄrt. Det enklaste sÀttet att lÀra sig nÀr de olika formateringarna brukar anvÀndas Àr att ta redan existerande artiklar som exempel. Mer om detta kan man lÀsa i Wikipedia:Stilguide.

InnehÄll

redigera Redigera med hjÀlp av verktygsfÀlt

Ovanför redigeringsrutan finns följande verktygsrad: BoutonsDefaut.jpg. Med de olika knapparna kan man lÀtt formatera texten, lÀnka till andra artiklar, bilder och webbsidor, signera diskussionsinlÀgg med mera. De rÀcker dock inte till för alla redigeringsbehov, sÄ en del wikikod Àr ocksÄ bra att lÀra sig, se nedan.

  • BoutonsDefaut01.png fetmarkerar det man markerat i redigeringsrutan.
  • BoutonsDefaut02.png kursiverar det man markerat i redigeringsrutan.
  • BoutonsDefaut03.png lĂ€nkar det man markerat i redigeringsrutan.
  • BoutonsDefaut04.png skapar en extern lĂ€nk till nĂ„gon annan webbsida.
  • BoutonsDefaut05.png formaterar det man markerat till en huvudrubrik.
  • BoutonsDefaut06.png skapar en lĂ€nk till en inbĂ€ddad fil. Det vanligaste anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r för att lĂ€gga in bilder pĂ„ sidorna.
  • BoutonsDefaut07.png skapar en lĂ€nk till en mediafil som skall spelas upp med hjĂ€lp av nĂ„got externt program.
  • BoutonsDefaut08.png lĂ€gger in kod för matematiska formler.
  • BoutonsDefaut09.png lĂ€gger in kod som inaktiverar den wikikod som den omger. Det anvĂ€nds för att visa hur man skirver koder.
  • BoutonsDefaut10.png lĂ€gger till anvĂ€ndarens signatur. Det anvĂ€nds i slutet av inlĂ€gg pĂ„ diskussionssidor, men inte i artiklar.
  • BoutonsDefaut11.png lĂ€gger in en horisontell linje som avdelar sidan i en övre och en undre del. AnvĂ€nds sparsamt, dĂ„ vanliga styckebrytningar och rubriker vanligtvis gör sidan mer lĂ€ttlĂ€st.

Nedanför redigeringsrutan finns ytterligare ett verktygsfÀlt, som tar upp nÄgra vanliga koder samt mÄnga specialtecken. De anvÀnds genom att sÀtta markören dÀr man vill ha tecknet eller koden och sedan klickar man pÄ det önskade tecknet eller koden:

Nederdelen av svensksprÄkiga Wikipedias redigeringsfönster.png.

redigera Redigera med hjÀlp av wikikod

I artiklar pÄ Wikipedia anvÀnds en sÀrskild wikikod för att bland annat formatera text med rubriker, kursiveringar och fetstil. Wikikod Àr en form av mÀrksprÄk, med inslag av HTML, det vanliga mÀrksprÄket för webbplatser. Wikikoden gör bland annat att man kan strukturera artiklarna och kombinera text och bild.

Vad du vill Ästadkomma Hur du gör det Exempel Resultat AnmÀrkning

LĂ€nk till andra artiklar

Markera ordet eller namnet och klicka dÀrefter pÄ knappen med understruket Ab, eller skriv dubbla hakparenteser runt sidans namn. [[Albert Einstein]] Albert Einstein Text direkt efter hakparenteserna (utan mellanslag) blir en del av lÀnken, exempelvis kommer [[Albert Einstein]]s att se ut som Albert Einsteins

LÀnkar till existerande sidor blir blÄ. Sidor som inte finns Ànnu blir röda.

Kursiv stil

Markera ordet eller frasen och klicka dÀrefter pÄ knappen med lutande I, eller skriv tvÄ apostrofer pÄ var sida om ordet eller frasen. ''Docendo discimus'' Docendo discimus I stÄr för italics, vilket betyder kursiv stil.

Fetstil

Markera ordet eller frasen och klicka dÀrefter pÄ knappen med fetstilt B, eller skriv tre apostrofer pÄ var sida om ordet eller frasen. '''Nomen Nescio''' Nomen Nescio B stÄr för bold, vilket betyder fet stil.

Kursiv fetstil

Skriv fem apostrofer pÄ var sida om ordet eller frasen. '''''sÄ hÀr''''' sÄ hÀr

Mellanrubrik i en artikel

Skriv tvÄ, tre, fyra eller fem likhetstecken pÄ var sida om rubriken. Ju fler likhetstecken, desto lÀgre rubriknivÄ. ==Bakgrund==

===Versaillefreden===

Bakgrund

Versaillefreden

Första rubriknivÄn, det vill sÀga tvÄ likhetstecken, fÄs om man markerar rubriken och kickar pÄ knappen med A. Denna nivÄ brukar kallas H2 (vilket stÄr för Heading 2). Artikelns titel Àr rubriknivÄ 1, sÄ nÀsta rubrik skall vara en H2. Se Àven Wikipedia:Disposition

Maskerad lÀnk
– det vill sĂ€ga lĂ€nk som pekar pĂ„ en annan artikel Ă€n vad den ser ut att göra

Skriv ett lodstreck (|) mellan artikelns fullstÀndiga namn och hur det ska se ut i artikeln. [[Nikola Tesla|Tesla]] Tesla (som leder till artikeln Nikola Tesla, inte till Tesla) Om du vill dölja en sÀrskiljningsparentes dÀrför att den Àr onödig i sammanhanget, rÀcker det med att skriva [[Gudmar Magnusson (UlvÄsaÀtten)|]] för detta resultat: Gudmar Magnusson.

Punktlista

skapas genom att raden börjas med en asterisk (*). Varje sÄdan rad blir en egen punkt. * buss
  • buss
Genom att anvÀnda flera asterisker efter varandra (**) fÄr punkten större indrag.

Numrerad lista

skapas genom att varje rad börjas med fyrkant (#). # buss
  1. buss

Omdirigering

Skriv fyrkant (#) direkt följt (utan mellanslag) av OMDIRIGERING samt vanlig lÀnk till artikeln. #OMDIRIGERING [[Fjodor Dostojevskij]] Se exempel pÄ Fjodor DostojeŽvskij AnvÀnds till exempel vid vanliga felstavningar, infogningar och för att göra genvÀgar.

LĂ€nk till andra namnrymder inom Wikipedia

Skriv dubbla hakparenteser kring namnrymdens namn, följt (utan mellanslag) av kolon, följt av sidans namn. [[Wikipedia:HjÀlp]] Wikipedia:HjÀlp

LÀnk till andra sprÄkversioner av Wikipedia (interwikilÀnk)

Skriv dubbla hakparenteser kring sprÄkversionens ISO-kod, följt (utan mellanslag) av kolon, följt av sidans namn. [[fr:Paris]] Ger lÀnk i vÀnstermenyn under rubriken "pÄ andra sprÄk" För att göra en lÀnk till ett annat sprÄks artikel utan att göra en interwikilÀnk, skriv ett kolon (:) direkt efter hakparenteserna ([[:fr:Paris]]

Indrag

Ă„stadkoms med kolon (:) i början av raden. :Jag tycker att det Ă€r bĂ€ttre att â€Š
Jag tycker att det Ă€r bĂ€ttre att â€Š
Flera kolon efter varandra ger större indrag.

Indrag anvÀnds mestadels pÄ diskussionssidor.

Skriva under diskussionsinlÀgg

Klicka pÄ knappen med skrivstil, eller skriv fyra tilden. ~~~~ Hannibal 12 oktober 2009 kl. 22.26 (CEST) De fyra tildena omvandlas till det anvÀndarnamn man Àr inloggad som eller det IP-nummer man redigerar ifrÄn, tillsammans med datum- och tidsangivelse. Det Àr bara i diskussioner som man signerar sina bidrag, inte i artiklar. I sidornas historik, som man kommer till om man klickar pÄ fliken Historik, kan man se alla bidragsgivares anvÀndarnamn eller IP-nummer.

Skrivmaskinsteckensnitt

omge frasen eller ordet med <tt> respektive </tt> <tt>teknisk term </tt> teknisk term

Överstrykning

omge frasen eller ordet med <s> respektive </s> <s>dumskalle</s> förlÄt dumskalle förlÄt

Understrykning

omge frasen eller ordet med <u> respektive </u> <u>Nu Àr det fixat</u> Nu Àr det fixat

PÄ Wikipedia gÄr det ocksÄ att anvÀnda olika typer av specialtecken.

redigera Fördjupning

redigera Mera om lÀnkar

  • WikilĂ€nka direkt till en underrubrik i en artikel: [[artikelns namn#delensnamn]]. Till exempel [[RĂ„djur#Fortplantning|RĂ„djurets fortplantning]] blir RĂ„djurets fortplantning, dĂ€r lĂ€nken gĂ„r till delen Fortplantning i artikeln RĂ„djur.
  • WikilĂ€nkar till andra Wikimediaprojekt sĂ„som Wikisource eller Wikibooks gör man genom att skriva [[Wikimediaprojekt:Artikel]].
  • Externa lĂ€nkar, lĂ€nkar till vilken sida som helst pĂ„ internet utanför Wikimedia-projekten, kan göras pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt:
  1. genom att sÀtta den mellan enkla hakparenteser, [http://www.google.se/], eller
  2. genom att skriva in lÀnkens URL utan nÄgra hakparenteser, http://www.google.se/. http://-delen mÄste vara med, men Ä andra sidan syns hela adressen i artikeln vilket Àr praktiskt om sidan skrivs ut.

redigera Bilder

  • Att lĂ€gga in en bild i en artikel gĂ„r till sĂ„ att man först söker efter motivet pĂ„ Wikimedia Commons, som Ă€r en gemensam databas för bilder, animeringar och ljudfiler för Wikimedias projekt. NĂ€r man funnit lĂ€mplig bild pĂ„ Wikimedia Commons skriver man i wikipediaartikeln man vill ha bilden: [[Fil:Bildensnamn.jpg|miniatyr|Bildtext]. FilĂ€ndelsen kan Ă€ven vara ".png" eller ".svg" ifall det Ă€r en teckning eller karta. Var noggrann med stora och smĂ„ bokstĂ€ver! Bilden a.jpg Ă€r inte samma som a.JPG.
    Miniatyr gör att bilden inte visas i fullstorlek. Om man klickar pÄ bilden fÄr man upp en större version av samma bild.
    Bildtexten Àr en beskrivande text som man skriver sist innanför hakparenteserna. Det gÄr utmÀrkt att ha lÀnkar i bildtexten.
  • Bilder kan placeras bĂ„de till vĂ€nster och till höger och kan fĂ„s i olika storlekar. Se Wikipedia:Hur man lĂ€gger in bilder pĂ„ en sida för en detaljerad genomgĂ„ng.
  • Om man har en bild som Ă€r upphovsrĂ€ttsligt fri att anvĂ€nda och som inte finns pĂ„ Wikimedia Commons fĂ„r man ladda upp bilden dĂ€r, inte hĂ€r pĂ„ Wikipedia. Se Wikipedia:Ladda upp filer för instruktioner.

redigera Kategorier

  • LĂ€gg till en artikel i en Ă€mneskategori genom att lĂ€gga till texten [[Kategori:Kategorinamn] (dĂ€r kategorinamn Ă€r namnet pĂ„ kategorin) i en artikel.
  • Sorteringsnyckel för artikeln anvĂ€nds om man vill att artikeln skall sorteras annorlunda Ă€n efter dess artikelnamn. AnvĂ€nd [[Kategori:Kategorinamn|Sorteringsnyckel] (dĂ€r Kategorinamn Ă€r kategorins namn och sorteringsnyckel Ă€r sorteringsvĂ€rdet). Sidan kommer dĂ„ att sorteras efter sorteringsnyckeln istĂ€llet för artikeltiteln i kategorin.
  • LĂ€nkar till kategorier fĂ„s genom att inleda med ett extra kolon (:) i uttrycket: [[:Kategori:kategorinamn].
  • Underkategorier fĂ„r man genom att lĂ€gga kategorier (eller, i det hĂ€r fallet, mer korrekt kategorisidor) i andra kategorier. Kategorisidor redigeras pĂ„ samma sĂ€tt som artiklar. LĂ€gg helt enkelt in [[Kategori:Kategorinamn] i kategoriartikeln sĂ„ lĂ€ggs kategorin in som underkategori till kategorinamn.

Samtliga existerande kategorier finns upptecknade i Special:Kategorier.

redigera Mallar

Huvudsida: Wikipedia:Mallar

Mallar Àr ett sÀtt att skapa standardiserade meddelanden eller andra textavsnitt som man vill ska förekomma i mÄnga artiklar, och Àr ett utmÀrkt sÀtt att göra det lÀttare att navigera mellan nÀrbeslÀktade artiklar. (Se till exempel Mall:Solsystemet)

För att lÀgga in en mall som redan existerar, skriv {{mallens namn}}. NÀr du sparar texten omvandlas mallen till den text som finns angiven i mallen. (I redigeringslÀge kan du se vad en mall som finns i en artikel heter.)

En mall gÄr lika lÀtt att redigera som vilken artikel som helst. Den finns dÄ i namnrymden [[Mall:]]. Om du söker efter mallen om solsystemet skriver du alltsÄ Mall:Solsystemet i sökrutan, utan mellanslag. (Du kan Àven leta direkt hÀr: Wikipedia:Lista över mallar och hÀr: m:Template_namespace.)

Man kan ocksÄ anvÀnda parametrar som byts ut i ursprungsartikeln genom att ange sÀrskilda vÀrden. Det gör man genom att skriva vad man vill att mallan ska sÀga efter ett lodrÀtt streck; se vidare i Wikipedia:Mallar.

redigera KÀllhÀnvisningar och referenser

KÀllhÀnvisningar behövs frÀmst för uppgifter som sifferuppgifter (exempelvis antalsangivelser), Äsikter och vÀrderingar (evempelvis uppgifter som anger att nÄgot Àr "störst", "minst", "vanligt", "ovanligt", "bÀst", "sÀmst", "sant" eller "osant") samt för uppgifter som kan bestridas. Vid Äsikter och vÀrderingar Àr det viktigt att ange vem som har Äsikten eller vÀrderingen.

Enligt vetenskapsmĂ€n Ă€r solen ganska stor.<ref>Miller, E: ”Solen”, sidan 23. Academic Press, 2005</ref>
MĂ„nen dĂ€remot, Ă€r inte sĂ„ stor.<ref>Smith, R: ”MĂ„nens storlek”, Scientific American, 46(78):46</ref>

== KĂ€llor ==
<references/>

redigera Tabeller

Tabeller inleds med {| (klammerparentes och lodrÀtt streck) pÄ en egen rad och avslutas med |} pÄ en egen rad. Rader i tabellen skiljs Ät med |- eller |---- pÄ en egen rad.

Varje cell i en tabellrad inleds pÄ en egen kodrad med | (lodrÀtt streck) eller pÄ samma rad som föregÄende cell i raden med ||. Rubrikceller anges med ! (utropstecken).

Exempel

{|
 ! Rubrik 1 !! Rubrik 2
 |-
 | A        || B
 |-
 | C
 | D
 |}

Resultat

Rubrik 1 Rubrik 2
A B
C D

Att justera wikikoden sÄ att kolumnerna hamnar i linje med varandra (som Rubrik 2 och B i exemplet ovan) kan göra wikikoden mer lÀsbar i redigeringslÀget, men pÄverkar inte resultatet i artikellÀget.

Tabeller bör skapas med wikins egen tabellsyntax men kan kompletteras av HTML. Varje cell kan exempelvis föregÄs av HTML-attribut eller stilattribut som styr textens utseende i cellen. Dessa skiljs frÄn cellens innehÄll med | (lodrÀtt streck). Attribut för hela tabellen kan anges pÄ samma rad som tabellen inleds.

Tabeller kan nÀstlas i varandra, men undvik att krÄngla till det i onödan.

Se Àven: Wikipedia:Tabeller, m:Help:Tables, World Wide Web Consortiums stilattributreferens för tabeller

redigera HTML-inslag

Ibland trÀffar man pÄ HTML i redigeringslÀget. Det Àr <speciella ord eller formler> inom vinkelparenteser som pÄverkar den övriga textens utformning eller flöde. I Wikipedia:Taggar finns förklaringar till de HTML-uttryck som förekommer pÄ Wikipedia.

redigera InnehÄllsförteckning

NÀr en artikel har fyra eller fler rubriker fÄr den automatiskt en innehÄllsförteckning. Om man vill ha en innehÄllsförteckning innan det finns fyra rubriker eller om man inte vill ha nÄgon alls, kan man skriva:

  • __INNEHÅLLSFÖRTECKNING__ – om man vill lĂ€gga till en innehĂ„llsförteckning just hĂ€r.
  • __INGENINNEHÅLLSFÖRTECKNING__ – om man inte vill ha nĂ„gon innehĂ„llsförteckning.

Om man vill placera innehÄllsförteckningen till höger kan man skriva:

  • {{TOCright}}

redigera Matematik, tidsaxlar, hieroglyfter med mera

  • I Wikipedia:Matematiska uttryck beskrivs hur man skriver matematiska uttryck och formler.
  • Tidslinjer eller tidsaxlar kan representeras grafiskt med hjĂ€lp av ett skript. Detta skript byggs upp av en eller flera kommandon. Kommandona innesluts genom speciella tidsaxel-mĂ€rken sĂ„som

<timeline>
skript
</timeline>

Se Àven EasyTimeline och EasyTimeline Syntax.
  • StĂ€nga av wikikod gör man genom att omge wikikod med <nowiki> </nowiki>. Denna funktion Ă€r flitigt anvĂ€nd pĂ„ den hĂ€r sidan, för att Ă„skĂ„dliggöra exempel.
  • Skrivmaskinsstil (fixed width font) skapas genom att börja en rad med mellanslag:
Detta gÀller för hela raden, och medför Àven annan formatering.
Man kan Àven placera texten innanför <code>dessa taggar</code>.

Resultat: dessa taggar

  • Hieroglyfer fĂ„s genom att innesluta glyfkoden i HIERO-mĂ€rken sĂ„som
Exempel Resultat
<HIERO>

B11
</HIERO>

B11
Se Àven m:MediaWiki User's Guide: WikiHiero Syntax och m:Egyptopedia, Wikipedia:Specialtecken

redigera Diffar

Huvudsida: Wikipedia:Diffar

För att beskriva vilka redigeringar nÄgon har gjort i en artikel, till exempel om det blir en konflikt eller om du vill konsultera nÄgon, Àr det lÀttast att uppvisa en diff, det vill sÀga skillnaden (differensen) mellan versionen innan och den aktuella versionen. Det gör man genom att gÄ in pÄ sidans historik-flik, markera de versioner man vill jÀmföra, och sedan klicka pÄ "JÀmför angivna versioner".

Den URL-adress som kommer fram i adressrutan pÄ din webblÀsare kan du sedan kopiera och klistra in pÄ en diskussionssida precis som vilken extern lÀnk som helst, sÄ hÀr: RÀttning av stavfel i StÄlmannen-artikeln. (Den lÀnken ser i verkligheten ut sÄ hÀr: [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=St%C3%A5lmannen&diff=941454&oldid=882137 RÀttning av stavfel i StÄlmannen-artikeln].)

redigera Redigeringskonflikt

redigera Magiska ord

redigera Flytta sidor

Ibland hÀnder det att artiklar ligger under fel titel. Det gÄr ofta ganska lÀtt att rÀtta till; lÀs om hur man flyttar en sida.

redigera Skapa nya artiklar

Det finns flera sÀtt att skapa nya artiklar. Det vanligaste sÀttet Àr att börja med att klicka pÄ en röd lÀnk, skriva in det man tycker hör till artikelnamnet och sedan spara. Röda lÀnkar fÄr man genom att lÀnka ett eller nÄgra ord som hör ihop, i en redan existerande relevant artikel. Om det inte finns nÄgon artikel med namnet pÄ lÀnken blir lÀnken röd. Ett annat sÀtt Àr att börja med att skriva in sökord i sökrutan. Finns det ingen artikel som heter som sökordet bildas en rödlÀnk som man kan klicka pÄ, skriva in innehÄll och spara. Ett tredje sÀtt Àr att anvÀnda sig av Wikipedia:Skriv en ny artikel. Innan man skapar en artikel Àr det bra om man har kollat om det Àmne man vill skriva om kanske redan har en artikel, men under annat namn Àn det man sjÀlv söker pÄ.

redigera Externa hjÀlpmedel

Ett antal externa hjÀlpmedel finns som kan underlÀtta redigering pÄ Wikipedia. Den som anvÀnder webblÀsaren Mozilla Firefox kan till exempel installera Wikipedia Toolbar.

redigera Se Àven

I de olika namnrymderna Àr tekniken precis densamma, men mÄl och förhÄllningssÀtt kan skilja sig lite. Se till exempel