ï»ż

 

Wikipedia
Wikipedia logo
URL http://www.wikipedia.org/
Typ av sida Uppslagsverk
Alexa-ranking #6
Kommersiell Nej
SprÄk Multi
Registrering Valfritt
Ägare Wikimedia Foundation
Skapare Jimmy Wales och Larry Sanger
Startad 15 januari 2001
Status Online
Slogan Den fria encyklopedin
Licens pÄ innehÄll Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-by-SA) 3.0

Wikipedia Ă€r ett flersprĂ„kigt webbaserat uppslagsverk med fritt och öppet innehĂ„ll som utvecklas av sina anvĂ€ndare. Wikipedia drivs av den icke vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektet bygger pĂ„ programvaran Mediawiki, som Ă€r uteslutande fri och har öppen kĂ€llkod. Det finns i dag runt 250 sprĂ„kversioner av Wikipedia tillgĂ€ngliga. Av dessa har 28 sprĂ„kversioner fler Ă€n 100 000 artiklar, varav den största Ă€r den engelsksprĂ„kiga med över 3 miljoner artiklar. Totalt innehĂ„ller Wikipedia över tolv miljoner artiklar.

InnehÄll

redigera Wikiprincipen

Den funktionsprincip som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiianska för snabbt). Wikiprincipen avser att det gÄr snabbt att hitta artiklar, att det Àr enkelt att Àndra och lÀnka samman artiklar, att publiceringen inte fördröjs av redaktionell granskning och godkÀnnande samt att det gÄr snabbt att ÄterstÀlla Àndringar till en tidigare version av artikeln. En wiki Àr en webbserver och databasserver som möjliggör för ett stort antal mÀnniskor att tillsammans redigera webbsidor via webbgrÀnssnitt, och innefattar funktioner för artikelhistorik och versionshantering. En wiki har sÄledes stora likheter med ett webbpubliceringssystem. Viktiga skillnader Àr att i en wiki lagras sidorna i en vÀsentligen icke-hierarkisk struktur, vilket underlÀttar sökning och lÀnkning, samt att en wiki saknar funktioner för att hantera linjeorganisationens arbetsflöden och beslutsgÄng för godkÀnnande av publicering.

redigera Historik

Huvudartikel: Wikipedias historia
Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Wikipedia grundades 15 januari 2001 av internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger, bÄda knutna till Wales internetföretag Bomis. De hade under Är 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begrÀnsades av strikta krav pÄ skribenterna. Genom att tillgripa wikitekniken lyckades man fÄ igÄng skrivandet. Wikipedia var frÄn början enbart engelsksprÄkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera sprÄk.[1] Först ut var tyska,[2] tÀtt följt av katalanska (som talas i östra Spanien samt Andorra) och japanska. Dessa tre var i gÄng före utgÄngen av mars.[3] Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora sprÄk till. [4] Före utgÄngen av 2001 fanns Wikipedia pÄ 18 sprÄk. EngelsksprÄkiga Wikipedia har hela tiden varit störst och har över 3 miljoner artiklar (oktober 2009).

redigera SvensksprÄkiga Wikipedias historia

Huvudartikel: SvensksprÄkiga Wikipedia

Svenska var det andra "mindre" sprÄk (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia, första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.[5] Den Àldsta bevarade startsidan [6] för SvensksprÄkiga Wikipedia Àr frÄn 10 juli 2001. SvensksprÄkiga Wikipedia var dock i stort sett inaktivt till november 2002.

redigera Mjukvara och hÄrdvara

Wikimedias servrar.

Wikipedia anvÀnder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som Àr licensierad under GPL. Serverklustren finns i Florida och pÄ tre andra platser i vÀrlden. FrÄn början anvÀnde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som ocksÄ Àr licensierad under GPL.

redigera Kultur

Som community betraktad har Wikipedia utvecklat en egen kultur. Skrivandet vilar pÄ tre grundpelare:

  1. Projektet Àr, eller önskar bli, en encyklopedi.
  2. Projektet drivs som en wiki, vilket betyder att alla artiklar (med nÄgra fÄ undantag) kan redigeras av vem som helst, nÀr som helst.
  3. Projektet har öppet innehÄll och anvÀnder sig av copyleftlicensen Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-by-SA) 3.0.

För att undvika att artiklar vinklas beroende pÄ vilka som har redigerat dem ska artiklarna redigeras enligt principen skriv frÄn en neutral utgÄngspunkt, ofta förkortad NPOV av engelskans neutral point of view. Att skriva frÄn en neutral synvinkel innebÀr att man har ambitionen att presentera idéer och fakta pÄ ett sÄdant sÀtt att bÄde anhÀngare och kritiker kan vara överens om formuleringen.

Skrivandet diskuteras och beskrivs pÄ sidor som inte ingÄr i sjÀlva uppslagsverket, bÄde diskussionssidor för enskilda artiklar och mer övergripande sidor. De flesta sprÄkversionerna har en sida för allmÀn diskussion, som pÄ svenska heter Bybrunnen.

redigera TrovÀrdighet

Wikipedias trovÀrdighet, bÄde jÀmfört med andra uppslagsverk och andra specialiserade kÀllor, kan utredas pÄ olika sÀtt, bland annat genom statistik, analys av historiska mönster och genom att analysera styrkor och svagheter i wikimodellen.

DĂ„ Wikipedia Ă€r öppet för gemensam redigering och kan redigeras anonymt, bedöms Wikipedias trovĂ€rdighet ofta efter hur fort felaktig eller missvisande information raderas. En tidig studie som genomfördes av IBM under 2003, visade att "vandalism Ă„tgĂ€rdas ofta extremt fort – sĂ„ fort att de flesta anvĂ€ndare aldrig ser dess verkan",[7] och drog slutsatsen att Wikipedia hade "ovĂ€ntat effektiva sjĂ€lvĂ„terstĂ€llande egenskaper".[8]

En undersökning som publicerades 2005 i tidskriften Nature tyder pÄ att nÀr det gÀller artiklar om vetenskapliga Àmnen var Wikipedia nÀstan lika korrekt som EncyclopÊdia Britannica. Wikipedia hade ocksÄ ungefÀr samma antal allvarliga fel i artiklarna.[9][10] Uppgifterna har ifrÄgasatts av EncyclopÊdia Britannica.[11]

redigera Redigeringen av Wikipedia

Wikipedia Àr öppet för redigeringar frÄn alla och envar. Detta gör att encyklopedin Àr beroende av att ett stort antal vÀlmenande skribenter som pÄ volontÀr basis hÄller efter den lilla gruppen av skribenter som pÄ olika sÀtt stÀller till med problem. Det sÀtt genom vilket materialet pÄ Wikipedia skapas leder Àven till problem dÄ felaktig och vinklad information kan lÀggas till. Grundtanken Àr dock att fler anvÀndare Àr intresserade av att bevara och skydda Wikipedia och att dessa dÀrför snabbt kommer att ÄterstÀlla klotter och de bidrag som inte anses hÄlla standarden. ArbetssÀttet bygger Àven pÄ idén att samarbete och diskussion mellan alla anvÀndare leder till att gruppen i helhet utvecklas och att konsensus om vad som rÀknas som neutralt kan uppnÄs Àven i svÄrare frÄgor. Grundtankarna gÄr alltsÄ tvÀrt emot idén om att publiceringen av kunskap bör begrÀnsas till en liten grupp utvalda och speciellt kunniga individer som producerar material under en hierarkisk arbetsdelning. En del sidor pÄ Wikipedia kan dock skyddas av administratörer för att förhindra sÄ kallade redigeringskrig och för att pÄ det sÀttet lugna kÀnslorna hos upprörda anvÀndare.

En del anvÀndare föresprÄkar dock införandet av granskade versioner av artiklar som har bedömts som tillförlitliga av etablerade anvÀndare. Det skulle dÄ endast vara den versionen som syns för lÀsarna.[12]

redigera Kritik

Kritiken mot Wikipedia har ökat i takt med att Wikipedia har blivit mer framtrÀdande. Eftersom engelsksprÄkiga Wikipedia Àr den största sprÄkupplagan tar mycket av kritiken sina exempel dÀrifrÄn. Wikipedia fÄr ocksÄ kritik för att de inte alltid har sÀkra kÀllor.

redigera Nytta som referens och kÀllmaterial

Bristen pÄ auktoritet, pÄlitlighet och förhandsgranskning har bland annat bibliotekarien Philip Bradley[13] och EncyclopÊdia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry[14] pekat ut som faktorer som gör Wikipedia olÀmpligt att anvÀnda som kÀllmaterial. McHenry har ocksÄ framfört att Wikipedia faller pÄ att den sÀger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pÄlitlighet som Àr oförenligt med koncepten öppenhet och wiki. Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem Àr den "anti-elitism" som finns.

Wikipedia ber anvÀndarna att verifiera innehÄllet genom att uppge och kontrollera kÀllor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel pÄ Wikipedia verifieras genom att innehÄllet kontrolleras mot en kÀlla, som i sin tur har anvÀnt Wikipedia som kÀlla utan att uppge detta. I forskning har det visat sig att över 90 procent av Sveriges studenter ser nÀrvaron av kÀllor som det frÀmsta kriteriet i bedömningen av en artikels tillförlitlighet. Ett betydligt mindre antal elever, bara tvÄ procent, tycker att författaren till artikeln Àr viktig.[15] Detta skiljer sig dÀrför markant frÄn andra uppslagsverk, dÀr till exempel en aktad författare eller forskare kan anses som en trovÀrdig kÀlla.

redigera Vinklingar

Wikipedia har anklagats för att ha tendensen att tÀcka vissa Àmnen oproportionerligt i förhÄllande till hur viktigt Àmnet Àr. I en intervju med The Guardian[13] sade Dale Hoiberg, EncyclopÊdia Britannicas chefredaktör, om engelsksprÄkiga Wikipedia:

"People write of things they're interested in, and so many subjects don't get covered; and news events get covered in great detail. The entry on Hurricane Frances is more than five times the length of that on Chinese art, and the entry on Coronation Street is twice as long as the article on Tony Blair."
("Folk skriver om det som de Àr intresserade av, sÄ mÄnga Àmnen tÀcks inte in, och nyheter beskrivs vÀldigt detaljerat. Artikeln om orkanen Frances Àr mer Àn fem gÄnger sÄ lÄng som den om kinesisk konst, och artikeln om Coronation Street Àr dubbelt sÄ lÄng som den om Tony Blair.")

Intervjun publicerades 26 oktober 2004. 28 mars 2005 hade artikeln om kinesisk konst blivit tre gĂ„nger sĂ„ stor som den om orkanen Frances, underartiklar ej inrĂ€knade, och artikeln om Tony Blair var 50 % större Ă€n den om Coronation Street. Wikipedias föresprĂ„kare pekar pĂ„ sĂ„dana exempel för att visa att vinklingarna kommer att bli mindre med tiden, medan motstĂ„ndare anser att just dessa artiklar fick extra uppmĂ€rksamhet pĂ„ grund av intervjun, och att ökningen inte gĂ€ller alla artiklar.kĂ€lla behövs

redigera Klotter och vandalism

Wikipedias öppenhet gör den naturligtvis mottaglig Àven för redigeringar som inte Àr vÀlmenande. Eftersom öppna nÀtverk fortfarande Àr en ny företeelse för de flesta, Àr mÄnga besökares första redigering rent klotter - de testar om "Redigera den hÀr sidan" verkligen Àr det den ger sig ut för att vara. MÄnga anvÀndare upptÀckte Wikipedia pÄ liknande sÀtt och eftersom klotter Àr lÀtt att ta bort Àr toleransen ocksÄ ganska hög gentemot företeelsen. Det tar inte lÄng tid innan klottret Àr borttaget.

DÀremot tolereras inte avsiktlig vandalism. AnvÀndare som kontinuerligt förstör artiklar kan utestÀngas frÄn framtida deltagande i projektet genom att en systemadministratör blockerar deras IP-adresser. En studie gjord av IBM visade att vandalism vanligtvis tas bort mycket snabbt.[7] En annan studie som mÀtte sidvisningar med felaktigt vandaliserat pÄ engelsksprÄkiga Wikipedia innehÄll kom fram till att 42 procent av allt klotter eller vandalism ÄterstÀlldes innan det hunnit stÀlla till med nÄgon skada.[16]

Ett annat beteende som ofta ses som ett problem Àr bidragsgivare som anvÀnder fler anvÀndarnamn utöver sitt egentliga i vilseledande syfte. Dessa kallas sock puppets eller marionetter.

redigera Wikiscanning

Under 2007 utvecklade CalTech-studenten Virgil Griffith webbtjÀnsten "WikiScanner" som samkör flera register. DÀrigenom upptÀcktes det att olika organisationer, till exempel CIA, Vatikanen och Astra Zeneca redigerat vinklat i artiklar som rörde deras respektive omrÄden. Generellt betraktades företagens beteende som dÄligt, medan Wikiscanner spÄddes fÄ stor betydelse för att övervaka kvaliteten pÄ Wikipedia.[17]

redigera Relevans

Wikipedia har kritiserats för att ha löst definierade krav pÄ vilka Àmnen som anses vara relevant nog att skriva om. Författaren Nicholson Baker skrev i The New York Review of Books att diskussionen kring vad som Àr relevant Àr sÄ kontroversiell att ingen kan bilda sig en klar uppfattning och hÀvdade att artiklar om Àmnen som borde vara relevanta lÀtt raderas.[18]

redigera Kritik i traditionell media

Wikipedia har pÄ senare Är kritiserats för att bestÄ av en liten grupp mÀnniskor som stÄr för den största delen av innehÄllet. [19].

redigera Akademiska studier av Wikipedia

redigera AllmÀnt

I examensarbetet I mötet mellan tradition och förĂ€ndring – Om Wikipedia som encyklopedi [20] diskuterar man Wikipedia som fenomen och de möjligheter samt Ă€ven de problem som webbplatsen förmedlar. Man diskuterar uppfattningar och teman som omgĂ€rdar encyklopedibegreppet för att dĂ€rigenom förstĂ„ Wikipedias problem. Analysen lyfter fram idĂ©er och tankar om begreppet encyklopedi och vad Wikipedia Ă€r och vill vara; Wikipedia stĂ„r för nĂ„got nytt som kan upplevas utmanande och som vĂ€cker kontroverser. Wikipedia utmanar de gamla vĂ€rdena om hur information skall samlas in, utvĂ€rderas och göras tillgĂ€nglig dĂ„ Wikipedias idĂ© grundas pĂ„ anvĂ€ndares deltagande i utformandet av information. Ett av avsnitten handlar om kontroll och verifiering pĂ„ Wikipedia och att behoven finns för att kunna verifiera kĂ€llor, men att det dĂ„ handlar om en rekommendation till anvĂ€ndarna. Att skĂ€rpa kontrollen ytterligare pĂ„ Wikipedia skulle, enligt dem som försvarar Wikipedias öppenhet och frihet, endast göra att detta begrĂ€nsas och inskrĂ€nks och att det Ă€r en grundlĂ€ggande skillnad mellan Wikipedia och de mer traditionella encyklopedierna som har mer strikta kontroller.

redigera Diskussionssidor

I konferensartikeln "Talk before you Type: Coordination in Wikipedia"[21] har artiklarnas diskussionssidor undersökts. Författarna har klassificerat sidorna i elva olika kategorier: koordinering av redigering, fakta som saknas, klotter, policy och riktlinjer, lÀnkar till interna Wikipediaresurser (andra diskussionssidor), "off topic", omröstningar, granskning för artikelrekommendation, "infobox", bilder och övrigt. Författarna menar att en del strategisk planering av artikelredigering sker genom diskussionssidorna. I en tidigare artikel hade samma författare presenterat diskussionssidorna som en arena enbart för konfliktlösning. Författarna hÀvdar ocksÄ att samtalet i diskussionssidorna Àr formaliserat (vissa etikettregler finns, som att signera sina inlÀgg) och policydrivet (referenser till riktlinjerna förekommer ofta).

redigera Anonymitet

Wikipedia gör det möjligt med anonym redigering, de som redigerar mÄste inte uppge sin identitet, eller ens en e-postadress. En studie frÄn 2007 vid Dartmouth College av den fransksprÄkiga och nederlÀndska Wikipedia, pekar pÄ att i motsats till förvÀntade sociala mönstret, var de som redigerade anonymt nÄgra av de mest produktiva bidragsgivarna av innehÄll med hög klass.

Förklaringen till detta skulle enligt forskarna ligga i att förutsĂ€ttningarna för att producera det som man kan kalla för ”allmĂ€n egendom” (collective goods) Ă€r sĂ„ annorlunda vad det gĂ€ller Wikipedia, jĂ€mfört med andra sammanhang. Det anses allmĂ€nt bland sociologer att det behövs en kritisk massa nĂ€r en heterogen grupp med individer med bĂ„de olika förutsĂ€ttningar och motivation ska komma igĂ„ng med att producera ”allmĂ€n egendom”.

Denna uppnÄs med det produktionssÀtt som till exempel Wikipedia har pÄ ett enklare och snabbare sÀtt Àn annars. Det blir fler som deltar och kvalitén ökar. Med andra ord gör tekniken det möjligt att nÄ tidigare outnyttjade "resurser", genom att tröskeln för delta sÀnkts.

Forskarna valde 1 000 bidrag av registrerade anvÀndare och 1 000 bidrag av icke registrerade anvÀndare slumpmÀssigt ur vardera sprÄkgrupp (av totalt mer Àn 87 000 bidrag den 1 mars 2005)[22]

redigera Konflikter och maktspel i arbetet att skapa konsensus

I en studie [23] utförd av forskare frÄn University of Washington och HP Labs har man försökt analysera redigeringskrig och konflikter i engelsksprÄkiga Wikipedias datadump frÄn 2006:

Wikipedia Àr ett massornas samarbete dÀr formuleringen av artiklar inte bestÀms definitivt utan genom konsensus. De sociala relationer mellan wikipedianerna leder ibland till konflikter. Policies ("policies") och riktlinjer ("guidelines") underlÀttar ofta att lösa dessa konflikter men forskarna har hittat flera exempel dÀr fundamentalt olika tolkningar av policies inte har lett till nÄgon lösning och tvÀrtom förhindrat konsensus.

Författarna har valt att analysera engelsksprĂ„kiga Wikipedias datadump frĂ„n 2006. I denna dump har man försökt hitta redigeringskrig genom att studera artiklar med minst 250 redigeringar pĂ„ sina diskussionssidor. Detta motsvarade 0,3% av alla diskussionssidor. Dessa utvalda diskussionssidor tĂ€ckte in 28,4% av alla redigeringar pĂ„ diskussionssidorna i dumpen. Dessutom tĂ€cker detta urval in 51,1 % av alla lĂ€nkar till policies. Sedan har man frĂ„n de utvalda diskussionssidorna riktat in sig pĂ„ kritiska sektioner genom att vĂ€lja redigeringar under en tidsperiod dĂ„ det var bĂ„de mĂ„nga redigeringar till artikelsidan sĂ„vĂ€l som till diskussionssidan.

Man hittade att tillit till konsensus ofta leder till ett antal tillfÀlliga maktspel. Maktspel som upptrÀdde ofta handlade om:

  • Artiklars Ă€mnesavgrĂ€nsning. Centralt och perifert innehĂ„ll begrĂ€nsas av en individ eller kĂ€rngrupp av bidragsgivare.
  • Tidigare konsensus. Tidigare beslut presenteras som absoluta och outmanade.
  • TolkningsföretrĂ€de. En undergrupp i nĂ€tgemenskapen krĂ€ver större auktoritet Ă€n en annan.
  • Bidragsgivarens legitimitet. Drag hos bidragsgivaren (sĂ„som expertis) anvĂ€nds för att frĂ€mja eller underminera ett pĂ„stĂ„ende.
  • Hot om sanktioner. Hot om att anvĂ€nda sanktioner (sĂ„som blockering) eller att fullfölja en formell medling.
  • Förfarande pĂ„ andra sidor. InnehĂ„llsorganisation i andra artiklar framhĂ„lls för att validera eller diskreditera bidrag.

Konsensus Àr aldrig slutgiltig och i dispyter diskuteras ofta legitimiteten i tidigare konsensus. Veteraner vill inte slösa tid pÄ frÄgor som dom anser lösta medan nybörjare uppfattar att deras perspektiv inte representerats i tidigare argument och dÀrför vill lyfta konsensus till diskussion igen.

Artikelförfattarna menar att Wikipedias nÀtgemenskap frÀmjas av det svÄra arbetet att söka konsensus och att sÄdant arbete kanske Àr det största formuleringsarbetet i Wikipedia och motsÀtter sig andra forskares Äsikt att dessa aspekter av samarbetet Àr "kostsamt" och "oproduktivt".

Man erkÀnner dock att en del koordinationsarbete kan vara överflödigt men att eventuella verktyg för att underlÀtta koordinering inte fÄr förstöra den sammanhÄllande funktion som konsensussökande diskussioner ocksÄ skapar. Med koordinationsarbete menar man mödan att beskriva och arkivera tidigare diskussioner samt att hitta bland arkiverade diskussioner. Det man efterfrÄgar Àr bland annat visualiseringsverktyg för att annotera tidigare konsensus, vilka som var med i denna process för att sammanfatta konflikter över tid sÄ att man lÀttare kan förstÄ en artikels tillstÄnd. Ett meritsystemsverktyg skulle kunna motivera till meningsfulla redigeringar men kan Àven bidra till konkurrens. Ett innehÄllsdrivet meritsystem riskerar att bidragsgivare av rÀdsla för att sÀnka sin meritstatus försöker förhindra att deras text Àndras.

redigera Vandalism

I studien The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal[24] undersöks hur automatiserade och halvautomatiserade verktyg i kombination med samarbete bekÀmpar vandalism. Den visar pÄ att sÄdana verktygs anvÀndning ökar i en omfattning som fÄ tidigare har uppmÀrksammat. Studien inkluderar en fallstudie och ger en inblick i om hur snabbt en envis klottrares bidrag ÄterstÀlls och hur denne sedan blockeras.

redigera Demografi

I en studie som genomfördes under 2007 av Hitwise och som Àven Ätergavs i tidningen Time,[25] fann man att Wikipedias besökare var nÀstan jÀmnt fördelade mellan mÀn och kvinnor men att 60% av alla redigeringar gjordes av mÀn.

redigera Grupper med olika redigeringsmönster

I studien Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia[26] frÄn 2009 bekrÀftar Katherine Panciera m.fl. tidigare undersökningar som visar att en relativt liten grupp anvÀndare stÄr för en stor del av redigeringarna och för en stor del av det material som blir kvar i artiklarna. Författarna visar att dessa anvÀndare gÄr att kÀnna igen frÄn deras första tid pÄ Wikipedia, bland annat genom att de gör flera redigeringar per dag. Dessa anvÀndare hÀnvisar ocksÄ ofta till Wikipediaprojektets normer, sÄsom att skriva frÄn en neutral utgÄngspunkt. Författarna föreslÄr olika ÄtgÀrder för att öka andelen anvÀndare som stannar och förblir produktiva.

redigera Noter

  1. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017681.html
  2. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017682.html
  3. ^ http://web.archive.org/web/20010405141718/catalan.wikipedia.com/
  4. ^ http://mail.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-May/017749.html
  5. ^ http://web.archive.org/web/20010608192645/sv.wikipedia.com/wiki.cgi?action=history&id=HomePage
  6. ^ http://web.archive.org/web/20010723161707/sv.wikipedia.com/
  7. ^ a b history flow: results IBM Collaborative User Experience Research Group, 2003, lÀst 25 oktober 2009
  8. ^ Fernanda B. Viégas, Martin Wattenberg, Kushal Dave: Studying Cooperation and Conflict between Authors with history flow Visualizations. Proceedings of the SIGCHI conference on Human factors in computing systems, 575-582, Vienna 2004, ISBN 1-58113-702-8, lÀst 25 oktober 2009
  9. ^ Jim Giles (2005). "Internet encyclopaedias go head to head". Nature 438: 900 -901. doi:10.1038/438900a. http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html. LĂ€st 2009-10-30. 
  10. ^ "Wikipedia survives research test". BBC News. 2009-12-15. http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/4530930.stm. LĂ€st 2009-10-30. 
  11. ^ "Fatally Flawed - Refuting the recent study on encyclopedic accuracy by the journal Nature". EncyclopĂŠdia Britannica. Mars 2009. http://corporate.britannica.com/britannica_nature_response.pdf. LĂ€st 2009-10-30. 
  12. ^ Se "Reviewed article version". Wikimedia. 29 oktober 2009. http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Reviewed_article_version&oldid=1247978. LĂ€st 14 januari 2010.  samt "Wikipedia:Flagged revisions". Wikipedia. 24 september 2009. http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Flagged_revisions&oldid=10126957. LĂ€st 14 januari 2010. 
  13. ^ a b Waldman, Simon (2004-10-26). Who knows?. The Guardian. LĂ€st 2006-02-24.
  14. ^ McHenry, Robert (2004-11-15). The Faith-Based Encyclopedia. TCS Daily. LĂ€st 2006-02-24.
  15. ^ Johansson, Henrik och Stiel, Johan: Kognitiv auktoritet och Wikipedia, En analys av gymnasieelevers kÀllkritiska granskning av Wikipedia
  16. ^ Reid Priedhorsky, Jilin Chen, Shyong (Tony) K. Lam, Katherine Panciera, Loren Terveen, John Riedl, "Creating, destroying, and restoring value in Wikipedia", Proceedings of the 2007 international ACM conference on Supporting group work, 2007, s. 259 till 268, ISBN:978-1-59593-845-9
  17. ^ http://www.nyteknik.se/art/51811 Ny teknik: "Ny gratis sökmotor avslöjar skönmÄlningar pÄ Wikipedia", 070817
  18. ^ Nicholson Baker (20/5 2008) The Charms of Wikipedia – The New York Review of Books, lĂ€st 2009-10-25
  19. ^ http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/mansdominans-fara-for-wikipedia-1.983055 Dagens Nyheter 2009-10-28 - Mansdominans fara för Wikipedia
  20. ^ Vladimir Nemeshajmer och Karin StjĂ€rne Nordqvist:I mötet mellan tradition och förĂ€ndring – Om Wikipedia som encyklopedi
  21. ^ ViĂ©gas, F., Wattenberg, M., Kriss, J., and van Ham, F. (2007). "Talk before you type: coordination in Wikipedia". Proceedings of the 40th Hawaii International Conference on System Sciences (Waikoloa, HI: Computer Society Press): 78. doi:10.1109/HICSS.2007.511. ISSN 1530-1605. 
  22. ^ Anthony, Smith, Williamson (2005 (Preliminary) 2007 (updated)). "The Quality of Open Source Production: Zealots and Good Samaritans in the Case of Wikipedia". http://www.cs.dartmouth.edu/reports/abstracts/TR2007-606/. LĂ€st 2009-11-02. 
  23. ^ Travis Kriplean, Ivan Beschastnikh, David W. McDonald, and Scott A. Golder. Community, consensus, coercion, control: cs*w or how policy mediates mass participation. In GROUP ’07: Proceedings of the 2007 international ACM conference on Supporting group work, pages 167–176, New York, NY, USA, 2007. http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1316648&dl=GUIDE&coll=GUIDE&CFID=67839636&CFTOKEN=14201138. ACM.
  24. ^ R. Stuart Geiger och David Ribes (28 oktober 2009). "The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal". http://www.stuartgeiger.com/wordpress/wp-content/uploads/2009/10/cscw-sustaining-order-wikipedia.pdf. LĂ€st 6 december 2009. 
  25. ^ Bill Tancer (2007-04-25). "Who's Really Participating in Web 2.0". Time Magazine. http://www.time.com/time/business/article/0,8599,1614751,00.html. LĂ€st 2007-04-30. 
  26. ^ Panciera, K.; Halfaker, A.; Terveen, L., 2009, Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia, ACM 2009 International Conference on Group Work

redigera Externa lÀnkar

Sök efter mer information om Wikipedia pÄ Wikipedias systerprojekt: