Uppsala universitet
UppsalaUniversitetsSigill.png
Engelskt namn Uppsala University
Latinskt namn Universitas regia upsaliensis, äldre: Academia regia upsaliensis
Motto Gratiae veritas naturae
Grundat 1477
Ägandeform statligt
Rector magnificus Anders Hallberg
Plats Uppsala, Sverige
Antal studerande 19 913 (2009) [1]
Antal doktorander 1 829
Antal lärare -
Medlemskap Coimbra-gruppen, EUA
Webbplats www.uu.se
Universitetshuset i Uppsala är universitetets huvudbyggnad

Uppsala universitet är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 och är därmed Nordens äldsta.[2] Uppsala universitet har sedan början av stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta centra för högre utbildning och är idag internationellt framstående.[3] Det rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta och bland världens 100 främsta universitet.[4].

Universitetet är organiserat i nio fakulteter med totalt omkring 19 900 studenter[1] och cirka 2 000 doktorander. Av de 6 000 anställda är 3 800 lärare av olika slag. Universitetet omsätter cirka 4,3 miljarder kronor per år, varav cirka 60 procent går till utbildning och forskning.

Femton nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort i Uppsala, och bland universitetets alumner återfinns bland andra åtta regenter, fjorton statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien.[5][6][7] Universitetet kännetecknas även av dess fjorton traditionsrika studentnationer. Universitetet tillhör Coimbragruppen.

Arkitektoniskt präglar Uppsala universitet alltjämt området runt Uppsala domkyrka väster om Fyrisån starkt.[8]

Innehåll

redigera Historia

Den drivande kraften bakom bildandet av Uppsala universitet var ärkebiskop Jakob Ulvsson. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi, någon egentlig naturvetenskaplig utbildning fanns inte. Teologiska fakulteten var länge universitetets kraftcentrum. Undervisningen bedrevs bland annat i det gamla domkapitelhuset, som senare fick namnet Academia Carolina.

Gustavianum, universitetets förutvarande huvudbyggnad, uppförd cirka 1620.

Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt för att efter reformationen nästan helt upphöra. Erik XIV och Johan III gjorde försiktiga försök att återuppliva universitetet, dock utan framgång. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas men det officiella dokumentet för den nya verksamheten skrevs under först 1595. Förste rektorn blev Ericus Jacobi Skinnerus.

Universitetets sigill utfördes av Johannes Bureus, och var beställt år 1600 av den dåvarande rektorn Laurentius Paulinus Gothus i samband med universitetets första promotion. Även om utseendet har skiftat något genom tiderna har sigillet alltid innehållit de ljusomstrålande hebreiska bokstäverna för det gudomliga Jahve samt devisen ”Gratiae veritas naturae” (det vill säga ”nådens och naturens sanning”). Än idag är det Uppsala universitets officiella emblem och återfinns i många olika sammanhang, bland annat i universitets brevhuvud.

redigera Stormaktstiden

Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck d. ä. blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bland annat lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte. Professuren finns kvar än idag men Skyttes önskemål att innehavaren av professuren varje månad skulle prisa Guds oändliga godhet ingår inte längre i arbetsuppgifterna.

Studenterna började på 1640-talet organisera sig i studentnation baserade på geografisk hemort. Nationerna ansågs ursprungligen vara subversiva och förbjöds, men när konsistoriet insåg att verksamheten inte gick att stoppa, erkändes de 1663 och gjordes dessutom obligatoriska. Man utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten.

redigera Frihetstiden

Vid 1720-talets slut utnämndes Anders Celsius till professor i astronomi och Carl von Linné till detsamma i medicin. Att botanikern Linné fick professuren i medicin är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. En framstående humanist var språkforskaren Johan Ihre, dessutom känd som orädd kritiker av kyrkans och statens maktställning; efter en lång process dömdes Ihre att betala ett års professorslön som straff för sin frispråkighet. Seklets sista decennier var ingen glansperiod i universitetets historia. Naturvetenskaperna hade mist sina främsta företrädare, och den politiska oron efter franska revolutionen lade en hämsko på den filosofiska debatten.

redigera 1800-talet

Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

1800-talets första hälft präglades av studentromantiken. Studenterna gavs större plats,:prins Gustaf skrev Studentsången för den av Johann Christian Friedrich Haeffner grundade studentmanskörsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger Gluntarne gjorde entré i studentlivet. Under senare delen av 1800-talet tillkom flera nya lärostolar i naturvetenskapliga och medicinska ämnen. Universitetet expanderade genom nya byggnader, däribland universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, observatoriet, Chemicum och det nya universitetshuset. Studentnationerna befäste sin ställning genom att bygga egna nationshus.

Från 1870 hade kvinnor tillträde till akademiska studier och den första studentskan i Uppsala, Betty Pettersson, skrevs in 1872.

Se vidare: Uppsala universitets byggda miljö.

redigera Modern tid

Entréhallen i universitetshuset

Utvecklingen under 1900-talet var blygsam fram till andra världskrigets slut men desto starkare därefter. Studentantalet tredubblades under tiden 1880–1945, från 1 500 till 4 500. Nya ämnen som arkeologi, konsthistoria och flera moderna språk tillkom. Den filosofiska fakulteten kom att delas upp i naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Under utbildningsexplosionen på 1960-talet ökade studentantalet från 8 000 till 21 000.

Idag finns 22 333 studenter och 1 829 forskarstuderande inskrivna vid Uppsala universitet.[1] Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet.

redigera Forskning och utbildning

Wiki letter w.svg
 Detta stubb-avsnitt behöver utökas.

På central nivå finns konsistoriet (universitetets styrelse), akademiska senaten och biblioteksorganisationen samt universitetsledningen. Den senare består av rektor, prorektor, vicerektorerna, dekanen för utbildningsvetenskapliga fakulteten och universitetsdirektören.

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden, som leds av varsin vicerektor. Utbildningsvetenskapliga fakulteten står utanför områdesindelningen. Fakulteterna är i sin tur indelade i institutioner. Antalet institutioner per fakultet varierar. De teologiska och juridiska fakulteterna består av en institution var medan teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har så många institutioner att man infört en mellannivå, sektion.


Edit-clear.svg
 Denna artikel eller avsnitt är formaterad som en lista, men kan presenteras bättre i sakprosa. Du kan hjälpa till med att skriva om texten till prosa. Se diskussionssidan.

redigera Humaniora och samhällsvetenskap

Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet:

redigera Medicin och farmaci

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet:

redigera Teknik och naturvetenskap

Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet:

redigera Andra avdelningar

redigera Rankningar

Uppsala universitet brukar rankas som ett av de främsta i Sverige och på en framträdande plats i Europa och världen.

Organisation År Rankning i världen Rankning i Europa Rankning i Sverige
Academic Ranking of World Universities[9] 2008 # 71 # 21 # 2
Professional Ranking of World Universities[10] 2008 # 212 - # 4
THES - QS World University Rankings[11] 2007 # 71 - # 1
Top 100 Global Universities 2007 # 88 ca # 25 # 2
Web Ranking of European Universities[12] 2008 # 88 # 14 # 2
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[13] 2008 - - # 6

redigera Nationer och studentliv

Norrlands nations stora festsal
Huvudartikel: Studentliv vid Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet finns det två godkända studentkårer: för farmaceutiska fakultetens studenter gäller medlemskap i Farmacevtiska studentkåren (eller mer informellt Farmis), och för övriga fakulteters studenter Uppsala studentkår.

Alla studenter som tillhör Uppsala studentkår måste också tillhöra en studentnation, medan detta är frivilligt för Farmacevtiska studentkårens medlemmar. Studenterna organiserar sina sociala aktiviteter i nationerna. Om man inte vill delta i nationernas aktiviteter kan man vara medlem i Skånelandens nation som är kostnadsfri. Det gör bland annat att kåravgiften för Uppsala studentkår är bland Sveriges lägsta.

Studenterna kan äta mat och dricka öl till en låg kostnad på nationerna. De kan också engagera sig i de mångtaliga intresseföreningarna: orkestrar, körer, teatergrupper, kulturföreningar och annat som finns vid varje studentnation och den Farmacevtiska studentkåren.

Vid sidan om nationerna och studentkårerna finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

redigera Personer

Rudbeck d.ä.
Celsius
von Linné
Geijer
Branting
Karlfeldt
Söderblom
Larsson
Undén
Hammarskjöld
Blix
Lindh
Svanberg
Zennström
Sabuni

Ett urval av personer med anknytning till Uppsala universitet. Mottagare av Nobelpriset markerade. Se också professorslängd för Uppsala universitet till 1700.

redigera Professorer och forskare (urval)

Se även :Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet

redigera Alumner (urval)

Se även :Kategori:Alumner från Uppsala universitet

redigera Regenter

redigera Statsministrar

redigera Industrimän

redigera Hedersdoktorer (urval)

Se även :Kategori:Hedersdoktorer vid Uppsala universitet

redigera Hedersmedlemmar

Uppsala universitets högsta utmärkelse är hedersmedlemskap. Universitetet har för närvarande två hedersmedlemmar.

redigera Se även

redigera Noter

  1. ^ a b c Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009 ISSN 1400-948X
  2. ^ Ridder-Symoens, Hilde de. A History of the University in Europe. Cambridge University Press, 2003. Page 84.
  3. ^ TopUniversities.com
  4. ^ Se källor under Uppsala universitet#Rankningar.
  5. ^ CatScan, 2008-09-13
  6. ^ CatScan, 2008-09-13
  7. ^ CatScan, 2008-09-23; Dock troligen fler, se Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien
  8. ^ Uppsala universitets byggda miljö
  9. ^ ARWU 2008
  10. ^ Mines Paristech - Professional Ranking Of World Universities
  11. ^ QS Top Universities: Top 400 universities
  12. ^ http://www.webometrics.info/top500_europe.asp European Universities' ranking on the Web: Top 500 European Universities]
  13. ^ Urank.se

redigera Externa länkar

v • d • r
Statliga, svenska universitet och högskolor*
Universitet
Högskolor
* Ordning enligt högskoleförordningen bilaga 1.
v • d • r
Coimbragruppen
Barcelona · Bergen · Bologna · Bristol · Budapest · Cambridge · Coimbra · Dublin · Edinburgh · Galway · Genève · Göttingen · Granada · Graz · Groningen · Heidelberg · Jena · Kraków · Leiden · Leuven · Louvain · Lyon · Montpellier · Oxford · Padua · Pavia · Poitiers · Prag · Salamanca · Siena · Tartu · Thessaloniki · Uppsala · Würzburg · Åbo · Åbo Akademi · Århus

Koordinater: 59°51′27″N 17°37′44″O / 59.8575, 17.62889