Semester Àr avtalad ledighet under ett visst antal av Ärets dagar. Semester kan vara lagstiftad eller vara resultat av kollektivavtal, och kan resultera i att semesterersÀttning betalas ut. I vardagligt tal anvÀnds ordet Àven om sjÀlva semesterresan mÄnga Äker pÄ under till exempel sommaren eller skolornas sportlov.
InnehÄll |
redigera Sverige
redigera Historia
Semester lagstadgades i Sverige Är 1938, dÄ fick alla arbetare rÀtt till tvÄ veckors semester. 1946 fick alla ungdomar under 18 Är rÀtt till tre veckors semester, frÄn 1951 kom detta att gÀlla alla anstÀllda. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978. LÀngden pÄ den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivÄ. MÄnga har i dag semestrar pÄ uppÄt sex eller sju veckor. PÄ samma sÀtt förekom det att man hade semester Àven innan den blev lagstadgad 1938, Àven pÄ mera lÄgavlönade arbeten.
redigera Fem veckors semester
Utökningen till fem veckor kom pÄ initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmÄnerna som fanns. Lars-à ke à ström, generaldirektör vid RiksförsÀkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester.
Alla EU-lÀnder har minst 20 arbetsdagars betald semester. Frankrike har 30. USA Àr enda land i den rika vÀrlden utan lagstadgad semester .[1]
redigera Noter
redigera Externa lÀnkar och kÀllor
- SVD - Artikel om semester.
- Clas-Göran Sandblom: Ingemund - en biografi av Clas-Göran Sandblom, 1994. ISBN 91-971707-6-3.
