ï»ż

 

Hudiksvall
TĂ€tort
Land Sverige Sverige
Landskap HĂ€lsingland
LÀn GÀvleborgs lÀn
Kommun Hudiksvalls kommun
Församling Rogsta församling,

Hudiksvall-Idenors församling,
HÀlsingtuna församling
LĂ€ge 61°44â€ČN 17°08â€ČOï»ż / ï»ż61.733, 17.133
Area 971 hektar
FolkmĂ€ngd 14 850 invĂ„nare (2005)
Befolknings- och arealfakta frÄn SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Sjöbodarna, Strömmingssundet i Hudiksvall.
Hudiksvall omkring Ă„r 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Hudiksvall Àr en stad och centralort i Hudiksvalls kommun i HÀlsingland, GÀvleborgs lÀn.

InnehÄll

redigera AllmÀnt

Staden ligger lÀngs kusten, lÀngst inne i HudiksvallsfjÀrden, cirka 8 mil söder om Sundsvall och cirka 13 mil norr om GÀvle. Hudiksvall Àr Sveriges 76:e största tÀtort och Àven den största tÀtorten i HÀlsingland.

redigera Historia

NÀr staden Hudiksvall grundades hade platsen lÀnge varit en hamnplats med marknader, och det var en knutpunkt i kommunikationsnÀtet i nord-sydlig riktning. Staden Hudiksvall grundades 1582 av Johan III, genom ihopslagningen av byarna Hudik och Vallen, och Àr dÀrmed den först grundade staden i Norrland och den Àldsta efter GÀvle. Hudiksvall var dÄ belÀget vid HornÄns mynning i LillfjÀrden. SpÄr av den första bebyggelsen Àr nÀstan helt förlorade. Under början av 1600-talet flyttades staden, men det finns vitt skilda uppfattningar om vad detta berodde pÄ och nÀr exakt det skedde. Ett brev frÄn 1615 anger att utflyttning skedde och att rÄdhuset hade rivits. En annan teori Àr att staden Äteruppbyggdes och flyttades som ett led i Gustaf II Adolf stadsgrundningar frÄn och med 1620-talet. 1622 finns ett kungligt beslut om att flytta staden, och en kungsgÄrd anlades dÀr. Stadsplanen med rutnÀtsmönster har troligen utförts av Olof Bure, men den uppgiften Àr mycket osÀker. Av den Àldre stadsbilden finns Fiskarstan och östra stadskÀrnan; RÄdhusparken var torgplats, lÀgena för Marknadsgatan, Fiskaregatan och LÄngatan Àr desamma. Flera planer pÄ att göra gatorna rakare strandade.[2]

Fiske, sjöfart, handel och hantverk var huvudnÀringar. Den nya staden omgavs av ett tullstaket pÄ land och en tullbom mot sjösidan. Liksom mÄnga andra stÀder i Norrland och Finland under 1600- och 1700-talet, sÄ drabbades Àven Hudiksvall hÄrt av det bottniska handelstvÄnget.

Hudiksvall har hÀrjats av brÀnder Ätskilliga gÄnger. Den mest omfattande anlades 1721 av ryssar. Endast kyrkan och en enda liten stuga, Rysstugan, kom att stÄ kvar efter den branden. Staden fick en ny stadsplan 1792 vid Äteruppbyggnaden efter ytterligare en storbrand. I östra delen av staden genomfördes dÄ rÀtvinklingt rutnÀtsmöster, men de delar som inte brunnit upp fick behÄlla sitt tidigare utseende. De vÀstra delarna reglerades med en stadsplan Är 1823.[3]

Under 1800-talets sista hÀlft sÄ myntades uttrycket "Glada Hudik", till följd av trÀpatronernas livliga fester och stadens stora sÀllskapsliv.

redigera Idrott och motion

Tre motionsspÄr pÄ varsin sida av stan PÄ vÀster, vid Fridhem, i norr strax ovanför gymnasiet, och i öster vid Björkberg, varav den östra har stÄtt som vÀrd för SM i lÀngdskidor ett antal gÄnger, senast var Januari 2005. I vÀstra delen av staden finns ocksÄ en skidbacke, Hede, och mot norra infarten ligger Hagmyrens travbana.

I centrum finns ett badhus med gym, solarium och inomhushall. 1939 byggdes Glysisvallen, med fotbollsplan, lÀktare, löparbanor och hockeyrink, och 1989 fick Hudiksvall sin första Ishockeyhall pÄ omrÄdet, och 2007 anlades Àven en konstgrÀsplan pÄ Glysisvallen. Hockeyrinken Àr numer riven och Hudiksvall har dÀrmed ingen spolad utomhusrink alls. 1999 fick Hudiksvall ocksÄ en stor och modern inomhushall pÄ det f.d. industrikvarteret HÄstaholmen, som tidigare varit ett sÄghus.

Utöver det sÄ finns idrottsföreningen Strands IF, fotbollslaget ABK, hockeylaget HHC i div. 1, och innebandylaget Hudik/Björkberg, som har varit upp och vÀnt i elitserien.

redigera KommunÀgda företag

Hudiksvalls kommun Àger Fiberstaden AB, ett företag som sköter drift och support av stadens it-miljön och stadsnÀt.

redigera Kuriosa

Det var i Hudiksvall, tillsammans med Kalmarsund, som man först började plantera ut KanadagÄsen i Sverige pÄ 1930-talet.

StrÄsjöleden, en av mÄnga pilgrimsleder till Nidaros, börjar i Hudiksvall. Leden gÄr till Storsjö, dÀr den sedan uppgÄr i JÀmt-NorgevÀgen.

Det Àr i Hudiksvall, vid HÀlsingtuna kyrka, som Sveriges största kÀnda runsten rests.

redigera KÀnda personer frÄn Hudiksvall

redigera Noter

  1. ^ Statistik frÄn SCB: TÀtorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförĂ€ndringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 430 ff
  3. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförĂ€ndringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 433

redigera Se Àven

redigera Externa lÀnkar