| Telefonaktiebolaget L M Ericsson | |
 |
|
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq: ERIC OMX: ERIC B |
|---|---|
| Huvudkontor |  Kista, Sverige |
| Nyckelpersoner | N. Michael A. Treschow Styrelseordförande Hans E. Vestberg Koncernchef Vd |
| Bransch | Telekommunikation |
| Antal anstÀllda | 82 500 - December 2009 |
| Historia | |
| Grundat | 1876 |
| Grundare | Lars Magnus Ericsson |
| Ekonomi | |
| OmsĂ€ttning | ⌠206,477 miljarder SEK Q1: 49,569 miljarder SEK Q2: 52,142 miljarder SEK Q3: 46,433 miljarder SEK Q4: 58,333 miljarder SEK |
| Bruttoinkomst | ⌠5,918 miljarder SEK Q1: 1,775 miljarder SEK Q2: 1,213 miljarder SEK Q3: 1,144 miljarder SEK Q4: 1,786 miljarder SEK |
| Nettoinkomst | ⌠3,672 miljarder SEK Q1: 1,717 miljarder SEK Q2: 831 miljoner SEK Q3: 810 miljoner SEK Q4: 314 miljoner SEK |
| TillgĂ„ngar | ⌠269,809 miljarder SEK |
| Eget kapital | ⌠139,87 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Dotterbolag | Lista över dotterbolag |
| Avdelningar | Lista över avdelningar |
| Ăvrigt | |
| Webbplats | Ericsson.com |
| Fotnoter | Siffror frÄn 2009 Ärs bokslut.[1] |
Ericsson, fullstÀndigt namn Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Àr ett svenskt telekommunikationsföretag med internationell inriktning. Ericsson grundades 1876 av Lars Magnus Ericsson.
Sedan 2001 Àger Ericsson tillsammans med Sony mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson.
InnehÄll |
redigera Historik
.jpg)
Lars Magnus Ericsson började sin bana som arbetare pÄ olika verkstÀder, dels i sin hemtrakt, dels i Stockholm. Efter en stipendiefinansierad utomlandsvistelse som student satte han den 1 april 1876 upp en verkstad i ett 13 kvavdratmeter stort rum i gÄrdshuset pÄ Drottninggatan 15 i Stockholm för att tillverka matematiska och fysikaliska instrument och dylikt. Detta var samma Är som A.G. Bell tog patent pÄ telefonen. Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till Jakobsgergsgatan 23 B.
Bara nÄgot Är senare startade Ericsson tillverkningen av telefonapparater, vilket skulle bli den huvudsakliga verksamheten. à r 1878 lanserades de första telefonerna - tillverkade av honom sjÀlv - dÄ 22 stycken sÄ kallade "magnettelefoner med signaltrumpet" levererades för 55 kronor paret. Hans pÄfallande konstruktiva begÄvning imponerade pÄ den tidens fackmÀn, och apparaterna blev snabbt kÀnda pÄ vÀrldsmarknaden. Det Àr till stor del L.M. Ericssons förtjÀnst att det svenska telefonvÀsendet har uppnÄtt sin höga position i vÀrlden.
Som ett led i företagets utveckling överlÀt L.M. Ericsson 1896 sina fabriker till det nybildade Aktiebolaget L. M. Ericsson & Co, som fÄr ett aktiekapital pÄ 1 miljon kronor. Han verkar som verkstÀllande direktör fram till 1900, dÄ posten tas över av Axel Boström. à ret dÀrefter lÀmnar han Àven ordförandeskapet, men kvarstod i styrelsen. Fram till Är 2003 har ingen annan person haft lika lÄngvarig ledande position inom koncernen. PÄ 1890-talet hade A.-B. L. M. Ericsson & Co cirka 500 anstÀllda och kom igÄng med sin internationalisering redan 1897 genom att öppna verkstad i S:t Petersburg, i huvudsak för hopsÀttning av telefoner och redan 1899 startades dÀr en tillverkningsfabrik. I Moskva 1901 övertar Ericsson SAT:s telefonfabrik, 1902 öppnar man kontor i New York, 1903 bildar Ericsson tillsamman med National Telephone Co, The British L. M. Ericsson Manufacturing Co. med fabrik i Beeston och 1904 köper Ericsson en tomt i Buffalo för uppförandet av en fabrik för L. M. Ericsson Telephone Manufacturing Co. I Ryssland genom Kongresspolen samarbetar man med Henrik Tore Cedergrens firma. I Polen öppnade man den första telefonstationen i Warszawa 1904 och Polen blev snabbt ett av Europas modernaste telefonlÀnder. Byggnaden som telefonvÀxeln installerades i finns fortfarande kvar Àven om den blev hÄrt ÄtgÄngen under andra vÀrldskriget.
à r 1918 fusionerades bolaget med Stockholms AllmÀnna Telefon AB (SAT) som ett led att stÀrka positionen inom branschen och för att förbÀttra entreprenörverksamheten i tillverkningen. Firmanamnet Àndrades till AllmÀnna telefonaktiebolaget Ericsson. Under 1910-talet pÄbörjades utvecklingsarbete av teknik för automatiska telefonvÀxlar byggda pÄ elektromekanik, ett arbete som underlÀttades nÀr SAT hade köpts upp. Resultatet blev 500-vÀljaren som första gÄngen sattes i drift 1923 i Rotterdam och 1924 i Stockholm, och detta blev det första avstampet för Ericssons styrka pÄ vÀxelomrÄdet. Ivar Kreuger sÄlde 1931 en stor aktiepost (35%) i L.M. Ericsson till huvudkonkurrenten ITT. ITT var storÀgare fram till 1960. Efter Kreugerkraschen kom de tre huvudÀgarna ITT, WallenbergÀgda Stockholms Enskilda Bank och Handelsbanken överens om att ge Wallenberg en ledande roll.
redigera Det moderna Ericsson tar form
Under 1930-talets senare hÀlft flyttade man företaget frÄn Stockholm ut till det dÄ fortfarande oexploaterade omrÄdet Midsommarkransen. Ericssons moderna fabrik kom att dominera omrÄdet för decennier framÄt med den sÄ kallade Ericsson-andan och skapandet av en slags Ericsson-stad, LM-staden (jÀmför med Siemensstadt i Berlin). Under 1960-talet drogs tunnelbanan ut till Midsommarkransen och stationen fick namnet Telefonplan.
FrÄn 1940-talet utvecklade Ericsson koordinatvÀljarsystemet för stora telefonvÀxlar, efter att det sedan 1920-talet i enklare form utnyttjats av Telegrafverket i mindre svenska telefonstationer, medan 500-vÀljarna utnyttjades för de större. KoordinatvÀljarna kom frÄn 1950 successivt att ersÀtta 500-vÀljaren som den dominerande tekniken i telefonvÀxlar levererade av Ericsson.
à r 1948 öppnade Ericsson en fabrik i Söderhamn. Under 1950-talet kom den klassiska Ericofonen, mer kÀnd som Kobran.
1970-talets stora projekt var AXE-systemet. AXE var en av de första datorstyrda telefonvÀxlarna och blev en enorm framgÄng. AXE vidareutvecklas Àven pÄ 2000-talet och Àr idag vÀrldens mest spridda telefonisystem. AXE hanterar nÀstan alla mobiltelefonistandarder, till exempel GSM (2G) och UMTS (3G).
redigera MilitÀr materiel
Ericsson har tidigare tillverkat materiel för den svenska militĂ€ren. Sambandsutrustningens klassiker den sĂ„ kallade FĂ€ltapan (FĂ€lttelefonapparat m/37) har följts av betydligt modernare system, till exempel 1970-talets giraffsystem för radarbevakning av luftrum. I september 2006 sĂ„ldes, enligt 2006 Ă„rs Ă„rsredovisning, den militĂ€ra verksamheten till Saab AB â kvar hos Ericsson finns idag bara en liten nĂ€trelaterad verksamhet fokuserad pĂ„ nationell och offentlig sĂ€kerhet.
redigera 1990- och 2000-talet
Under en period vid början av 2000-talet hade Ericsson över 110 000 anstÀllda men sade upp hÀlften Ären dÀrefter, med hÀnvisning till minskad försÀljning. Antal anstÀllda och omsÀttning vÀxte under 2007 bland annat pÄ grund av en kraftig ökning av affÀrerna inom Global Services dÀr telekomoperatörerna ofta flyttar delar av sin egen verksamhet till Ericsson.
redigera Företagsköp, samgÄenden och samarbeten
 |
Denna artikel innehÄller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. RÀtta gÀrna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid pÄ diskussionssidan varför du anvÀnt mallen. |
redigera Sony-Ericsson
Under 1990-talet blev Ericsson en av vÀrldens ledande mobiltelefontillverkare. Tillverkningen överfördes Är 2001 till företaget Sony Ericsson Mobile Communications som samÀgs med hemelektroniktillverkaren Sony.[2] Ericsson fortsÀtter dock att konstruera sÄ kallade mobilplattformar, det vill sÀga mjukvara och hÄrdvara som bildar grundstommen i mobiltelefoner. NÄgra av kunderna Àr Flextronics, HTC, LG, NEC, Sagem, Sharp och Sony Ericsson.
Sony-Ericsson hade vid bildandet cirka 3 500 anstÀllda. Numera arbetar cirka 10 000 pÄ Sony-Ericsson.
redigera Köpet av Marconi
I oktober 2005 tillkÀnnagavs att Ericsson hade för avsikt att förvÀrva huvuddelen av telekommunikationsleverantören Marconis verksamhet. FörvÀrvet slutfördes i januari 2006 och stÀrkte Ericssons position bland annat inom omrÄdena optiska transmissionsprodukter och fast bredbandsaccess.
redigera Köpet av Redback
I januari 2007 slutförde Ericsson köpet av det amerikanska bolaget Redback. Redback tillför bland annat produkter inom omrÄdet edge routing.
redigera Lista över förvÀrv, fram till april 2007
Totalt handlar det om köp pÄ omkring 40 miljarder kronor, och i sÀrklass störst Àr köpen av bolagen Marconi (17 miljarder kronor), Redback (13 miljarder kronor) och Tandberg (10 miljarder kronor).
- Netspira Networks â spanskt mjukvaruföretag.
- Axxessit â norskt bolag med produkter för metro ethernet.
- Marconi â brittiskt bolag med produkter för den stora och tunga datatrafiken.
- Netwise â svenskt bolag som sĂ€ljer ip-teknik för företag.
- Redback Networks â amerikanskt företag med ip-teknik för tal och tv via bredbandsnĂ€t.
- Entrisphere â amerikanskt företag som arbetar med fiberanslutningar, för bland annat hd-tv via bredband.
- Tandberg â norskt bolag med tv-teknik.
- Mobeon â svenskt bolag som arbetar med meddelandehantering.
- Distocraft â finskt företag inom performance management.
- Drutt â svenskt bolag som utvecklar Mobile Service Delivery Platform solutions.
- Torrent - amerikanskt bolag med high-end Gigabit-routers för publika IP-nÀtverk (1999 $450 million).
- TouchWave Inc. - amerikanskt bolag med IP-telefoni (1999 $46 million).
- LHS - tyskt företag inom mjukvaroutveckling och systemintegration för telekomoperatörer
redigera Företagsledning
- VD Hans Vestberg
- CFO Jan Frykhammar
- FörsÀljnings- och marknadschef Torbjörn Possne
- Forskningschef HĂ„kan Eriksson
redigera AffÀrsenheter
FrÄn och med 1 januari 2007 bestÄr Ericssonkoncernen av tre affÀrsenheter (Business Units) (nuvarande enhetschef inom parentes):
- Networks, nÀtverk (Johan Wibergh)
- Multimedia (Jan WĂ€reby)
- Global Services, vÀrldsvida tjÀnster (Jan Frykhammar)
Av dessa handhar Networks-enheten huvuddelen av koncernens affÀrer, medan Global Services och Multimedia ses som möjliga tillvÀxtomrÄden.
redigera Dotterbolag
- Ericsson Microwave Systems AB har sÄlts till Saab, genomfördes 1 september 2006. Företaget heter numera Saab Microwave Systems.
- Sony Ericsson -- mobiltelefontillverkare, Àgs tillsammans med Sony.
- ST-Ericsson -- halvledartillverkare, Àgs tillsammans med STMicroelectronics.
redigera Kuriosa
 |
Kuriosaavsnitt rekommenderas inte pÄ Wikipedia. (2009-03) HjÀlp gÀrna till med att flytta vÀsentlig information till relevanta rubriker om du kan, och diskutera saken pÄ diskussionssidan. Material som kvarstÄr i kuriosaavsnitt kan tas bort. Se fler artiklar med samma problem. |
- NÀr Ericsson flyttade sina huvudfabriker till Telefonplan ansÄgs detta vara ute pÄ rena landsbygden. För att locka arbetare till företaget fick de anstÀllda kvinnorna tvÄ timmars betald ledighet per mÄnad, för att kunna Äka in till staden och lÀgga hÄret. FörmÄnen avtalades bort först pÄ 1990-talet.
- SÄ sent som pÄ 1960-talet hade Ericsson fortfarande legotillverkning Ät andra, som en vanlig mekanisk verkstad. Bland annat tillverkades tÀndningslÄs Ät Volvos bilar. Olika plastdetaljer för bilindustrin tillverkades in pÄ 1980-talet.
redigera Se Àven
redigera Referenser
redigera Noter
- ^ "Financial Statesments for Telefonaktiebolaget LM Ericsson". Google Finance. http://www.google.com/finance?q=NASDAQ:ERIC&fstype=ii.
- ^ "Ericsson - press release". Cision Wire. http://www.cisionwire.com/ericsson/sony-ericsson-mobile-communications-established-today. LĂ€st 2001-10-01.
redigera Tryckta kÀllor
- De första 100 Ären : L M Ericsson 1876 - 1976, [kronologi], Stockholm 1976
- Ericssonkrönikan (svensk upplaga), John Meurling, Richard Jeans, ISBN 91-7736-480-5, 2001
redigera WebbkÀllor
redigera Externa lÀnkar
|
|||||||
